Så styrs kommunen
Kommunen styrs av lagar, förordningar och politiska dokument som till exempel vision och mål. Utifrån dessa dokument beslutar kommunfullmäktige om resurser till de olika verksamheterna.
Lagar och styrande dokument
Kommunens verksamheter styrs av en mängd olika lagar. Lagarna beslutas av riksdagen och förordningarna utfärdas av regeringen. Kommunallag, förvaltningslag, socialtjänstlag, skollag, plan- och bygglagen är några exempel på lagar som kommunerna har att rätta sig efter.
Vision och styrmodell
Allt startar med visionen
Visionen berättar hur våra folkvalda politiker vill att det ska vara på Tjörn år 2035. Politikerna beslutar vilka strategier och mål Tjörns kommun ska ha för att nå visionen.
Tjörns kommun har en styrmodell för att nå sin vision
Tjörns kommuns styrmodell bygger på målstyrning. Målstyrning handlar om att styra verksamheter genom att sätta mål och följa upp dessa. I målen beskrivs vad som ska prioriteras – på lång och kort sikt – och vad effekten ska vara.
Strategiska områden
Visionen bryts ned i strategiska områden – områden som kommunen valt att satsa extra mycket på för att visionen ska bli verklighet. Dessa områden är stora, långsiktiga och hållbara över lång tid och visar vägen för hur visionen ska nås. Alla mål som sätts i budgetdokumenten utgår från dessa strategiska områden.
Fyraåriga inriktningsmål – beslutas av kommunfullmäktige
Inför varje mandatperiod formulerar kommunfullmäktige fyraåriga inriktningsmål utifrån visionen och de strategiska områdena. I inriktningsmålen speglas den politiska viljeinriktningen för att nå visionen. Inriktningsmålen bryts sedan ned i ettåriga prioriterade mål.
Ettåriga prioriterade mål – beslutas av respektive facknämnd
De ettåriga prioriterade målen beskriver vad som är prioriterat under budgetåret för att nå de uppsatta fyraåriga inriktningsmålen.
Mätbara mål som jämförs med andra kommuner
Målen formuleras i så hög sträckning som möjligt på ett sätt som gör att vi kan mäta resultat över tid i delårsbokslut och årsbokslut. Det ska också vara möjligt att, så långt det går, jämföra oss med andra. Därför beslutar även politiken om indikatorer, ofta ett nyckeltal, som knyts till respektive mål. Varje mål har minst en indikator. Indikatorerna ges ett målvärde och utfall mäts vid delårs- och årsbokslut.
Kommunfullmäktige beslutar kommunens totalbudget
Kommunfullmäktige beslutar oftast om kommunens totalbudget och flerårsplan i juni. Beslutet omfattar inriktningsmål, prioriterade mål, resultatbudget nämnd/verksamhetsramar (för tre år), investeringsbudget (för fem år), finansieringsbudget (för tre år) samt budgeterad balansräkning (för tre år).
Nämndernas detaljbudgetar beslutas i november
Utifrån kommunfullmäktiges budget fördelar varje nämnd sina tilldelade pengar i sin verksamhet och gör prioriteringar. Det resulterar i respektive nämnds detaljbudget. Nämnderna beslutar om detaljbudgetar i november varje år.
Förvaltningarna avgör aktiviteter och håller ekonomin
Utifrån de mål och den detaljbudget som fullmäktige och nämnd formulerat och beslutat bestämmer sedan förvaltningarna vilka aktiviteter som ska genomföras för att målen ska uppfyllas och en god ekonomisk hushållning ska råda. Hur väl nämnderna och verksamheten uppfyller de beslutade målen följs upp i samband med delårsbokslut i april och augusti samt i årsbokslut.