Planprocessen

De olika moment där du kan vara med och påverka genom ett skriftlig yttrande är följande:

För att ge möjlighet till insyn och påverkan och skapa ett bra beslutsunderlag till en översiktsplan hålls samråd med bland annat kommuninvånare, företag, föreningar, grannkommuner och länsstyrelsen. I början av samrådstiden brukar det hållas ett informationsmöte för allmänheten, med möjlighet att ställa frågor. När ett förslag till en ny översiktsplan är klart, har du som medborgare möjlighet att lämna synpunkter skriftligt.

Efter samrådstiden kan förslaget till översiktsplan justeras och omarbetas beroende på vilka synpunkter som kommit in. Det omarbetade förslaget ska sedan ställas ut under minst två månader. Även under denna tid har medborgarna möjlighet att komma med synpunkter. Alla synpunkter ska lämnas skriftligt. Efter utställningstiden sammanställs synpunkterna i ett utlåtande.

Översiktsplanen antas av kommunfullmäktige och träder därefter i laga kraft, vilket betyder att kommunen kan börja arbeta efter de strategier och riktlinjer som finns i översiktsplanen.

Processen med att ta fram en detaljplan inleds oftast med ett en markägare eller någon annan ansöker om planbesked (planansökan) hos kommunen . Kommunen avgör om åtgärden är lämplig. Det betyder att planansökan kontrolleras mot kommunens översiktsplan men även andra styrande dokument. Om kommunen lämnar ett positivt planbesked inleds planarbetet. Det kan dröja länge från planbesked till dess detaljplanearbetet startas.

När kommunen har tagit ställning till planansökan lämnas ett planbesked. Planbeskedet ger svar på om kommunen avser att starta planarbetet. Ett planbesked är ett kommunalt beslut som inte är bindande och inte kan överklagas. Beslutet ska inte heller uppfattas som ett slutligt ställningstagande från kommunens sida.

Det är kommunen som bestämmer om ett planarbete ska påbörjas eller inte. Detta kallas kommunalt planmonopol. Om planarbetet startas, prövas platsens förutsättningar och förslaget enligt plan- och bygglagen. Kommunen kan ta fram en ny detaljplan på flera olika sätt – standardförfarandet och det utökade förfarandet är de vanligaste. Vilket sätt som väljs beror bland annat på hur omfattande detaljplanen är och hur stort allmänhetens intresse är. Även om planarbetet startas är det inte ingen garanti för en gällande (lagakraftvunnen) detaljplan.

När kommunen tagit fram ett första utkast på detaljplan skickas den ut på samråd. Samrådet är en remissrunda där berörda myndigheter, fastighetsägare och enskilda med flera ges möjlighet att ta del av förslaget och lämna synpunkter. Syftet är att ge möjlighet till insyn och påverkan under planprocessen och bidra till ett bättre underlag i planarbetet. Ofta bjuder kommunen in till ett samrådsmöte där du kan få information och diskutera frågor kring planförslaget.

Efter samrådet sammanställs inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse och kommunen arbetar vidare med planförslaget och gör sedan eventuellt justeringar utifrån de synpunkter som framkommit under samrådet.

När kommunen arbetat fram ett slutligt planförslag skickas förslaget ut på granskning. Granskningen är en andra remissrunda där berörda myndigheter, fastighetsägare och enskilda med flera får möjlighet att ta del av kommunens slutgiltiga förslag. Granskningen är även en sista möjlighet för berörda att lämna synpunkter på förslaget.

Efter granskningen kan endast administrativa ändringar i planförslaget göras. Planen kan sedan gå vidare till antagande. Detaljplanen antas formellt av samhällsbyggnadsnämnden eller av kommun­fullmäktige.

Om du är missnöjd med detaljplanen kan du överklaga kommunens beslut till mark- och miljödomstolen. Du kan bara överklaga planen om du är berörd och om du har lämnat skriftliga synpunkter under samrådet eller granskningen.

När tiden för överklagande har gått ut och ingen har överklagat vinner detaljplanen laga kraft och börjar gälla. Efter att detaljplanen har antagits och beslutet har justerats följer en period på tre veckor innan beslutet vinner laga kraft.