Nedskräpning på land och i hav
Nedskräpning sker på land och till havs och är ett hållbarhetsproblem på flera olika sätt.
Djur och människor riskerar att skadas av skräpet, kommunerna har stora kostnader för städa, både i naturen och i stadsmiljöer. Kustkommuner betalar även stora summor för strandstädning. Skräpiga miljöer upplevs dessutom ofta som otrygga och kan leda till ytterligare nedskräpning och skadegörelse.
Skräp i naturen
Skräp i naturen förstör inte bara naturupplevelsen utan är också en direkt fara för de djur som lever där. Om ingen städar i naturen blir skräpet kvar under en lång tid innan det slutligen bryts ner. Det betyder inte att det försvinner, bara att det inte längre syns. Exempelvis plast bryts ner till mikroplaster som följer med dagvattnet ut i sjöar och hav.
Vi behöver alla ta ansvar när vi är i naturen, och allt som du tar med ut måste också tas med hem.
Skräp i havet
Varje år flyter flera hundra ton skräp i land längs Bohuskusten. Det är inte bara en fråga för oss människor – det handlar om att förbättra miljön för alla vattenlevande varelser samt fåglar och djur som håller till längs kusten. Gemensamma och frivilliga krafter krävs för att städa och röja.
Strandstädning – för en renare kust
Projektet Ren Kust startade 2012 och är ett samarbetsprojekt mellan de tolv kustkommunerna, från Strömstad i norr till Kungsbacka i söder, för ett renare hav och en renare kust.
Arbetet med strandstädning finansieras sedan 2018 med bidrag från Naturvårdsverket. De tolv kommunerna som ingår bidrar genom ordinarie arbete tillsammans.
Sedan 2016 har Västkuststiftelsen projektansvaret.
Målet är att få till stånd en permanent organisation och finansiering för aktiv natur- och miljövård, där strandstädning är en del, och som utgår från de nationella miljömålen samt lokala och regionala mål och strategier.
Den samverkan som numera finns längs hela kusten fokuserar på frågan om marint skräp. De olika aktörerna – kommunerna, entreprenörerna, frivilligorganisationerna och allmänheten – samverkar mot det gemensamma målet att minska mängderna marint skräp.
En viktig uppgift har varit att ta fram den digitala interaktiva kartan, Strandstädarkartan.
Västkuststiftelsen har även tagit fram en enkel guide för Strandstädning.
Strandstädarkartan finns både som webbaserad karta och som mobil app. Kartan används för att planera och kommunicera städinsatserna.
På strandstädarkartan finns fyra alternativ:
- Gul markering = hämtbehov. Om du har städat och samlat ihop allt, men behöver hjälp med hämtning, markerar du med en gul symbol.
- Röd markering = städbehov. Ser du att det finns ett stort behov av städning på en strand eller i en vik, men inte klarar att städa själv, markerar du med röd symbol.
- Grön markering = städat och klart. Det bästa är om du har möjlighet att både städa och ta hand om skräpet själv. I så fall markerar du med en grön symbol för platsen på kartan.
- Blå markering = planerad städning. Om du ett visst datum önskar städa på en viss plats kan du använda den blåa markeringen för att markera platsen på kartan.
Om du markerar gult kommer kommunen, den ideella föreningen Strandstädarna eller Västkuststiftelsen och hämtar skräpet så snart det är möjligt.
OBS! Det är endast marint ilandflutet skräp som hämtas upp. Städning kring sjöbodar, kommunala badplatser och hamnar ombesörjs inte av Västkuststiftensen.
Kartan läses av kontinuerligt. Hämtning och eventuell städning sker så snart det är möjligt med hänsyn till väderlek. Det är viktigt att så många som möjligt rapporterar in. På så sätt blir strandstädningen hela tiden bättre på att kartlägga hur det ser ut och vilka behov som finns.
Fakta
- Sedan 2018 har Västkuststiftelsen strandstädning ansvaret. Kommunerna som deltar är: Strömstad, Tanum, Sotenäs, Lysekil, Uddevalla, Orust, Tjörn, Kungälv, Stenungsund, Öckerö, Göteborg och Kungsbacka.
- Västkuststiftelsen strandstädning arbetar för att regelsystemet ska ändras så att kustkommunerna inte själva måste bära alla kostnader för att hålla rent.
Text: Västkuststiftelsen strandstädning
Ett av de största hoten mot biologisk mångfald
Majoriteten av skräpet i våra marina miljöer kommer från land och följer med i dagvatten och bäckar ut i sjöar och hav. Nedskräpning av plast är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden i haven. Mer än en miljon fåglar och hundra tusen däggdjur dör varje år världen över efter att ha fastnat i eller ätit plast som de hittat i våra hav. Plast i den marina miljön kan dessutom transportera icke-inhemska arter till nya platser vilket kan hota känsliga miljöer. Skräp skadar också fiskeredskap och fartyg.
Skräp i staden
På Tjörn finns det inga städer utan tätorter och en centralort. Under 2020 genomfördes en nationell skräpmätning i 75 av landets kommuners centralorter. Tjörns kommun var en av de slumpmässigt utvalda kommunerna och en mätning gjordes på en sträcka i Skärhamn.
Resultatet från skräpmätningen visar att fimparna står för 62 procent av skräpet i centralorterna. Snus kommer på andra plats med 14 procent.
Totalt är det närmare 80 procent av skräpet i våra centralorter som kommer från cigaretter eller snus. Mycket av det övriga skräpet kommer från det vi äter och dricker på språng.
Skräpiga områden kan leda till att människor inte trivs och att de känner sig otrygga. Det kan också leda till mer skadegörelse eller kriminalitet. Nedskräpningen kostar årligen samhället 2 miljarder för städning.
Tjörns kommun är en del av/samarbetar med i frågor om nedskräpning med:
Kontakt
Miljöavdelningen
Vårt mål är att du så snabbt som möjligt ska kunna komma i kontakt med oss. Men våra medarbetare har inte alltid möjlighet att svara i telefon. Därför ber vi dig att i första hand kontakta oss via e-post.