Kognitiv svikt, minnesproblematik, demens
Här hittar du information om kognitiv svikt och demenssjukdomar, vilket stöd som finns att få och vad du själv kan göra för att underlätta vardagen och stärka din hjärnhälsa.
Kognitiv sjukdom är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomar och tillstånd som påverkar hjärnan. Tidigare användes oftare begreppet demenssjukdom, men idag används ofta begreppen kognitiv sjukdom och kognitiv svikt eftersom de bättre beskriver hur sjukdomen påverkar hjärnans funktioner.
Kognition handlar om hjärnans förmåga att ta emot, bearbeta och använda information. När du får en kognitiv sjukdom kan det bli svårare att minnas, tänka, förstå och orientera dig i vardagen.
Vanliga tidiga tecken kan vara att:
- du får svårare att komma ihåg nya händelser och information
- vardagliga sysslor blir mer utmanande
- det blir svårare att planera, organisera och fatta beslut
- du får svårare att tolka sinnesintryck och orientera dig
- du känner dig orolig, nedstämd eller osäker
I början är symtomen ofta lindriga men de kan bli mer påtagliga med tiden. Om du eller en närstående märker tecken på kognitiv svikt är det viktigt att kontakta vårdcentralen. Där kan en läkare påbörja en utredning för att ta reda på orsaken till besvären.
Kognitiv svikt kan förekomma vid flera olika sjukdomar och tillstånd till exempel stroke, Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom.
I kommunen och regionen finns stöd och insatser som kan underlätta vardagen för dig och dina närstående. Vi erbjuder både insatser som kräver ansökan och beslut samt stöd som du kan ta del av utan att ansöka.
Hur kan du stärka din hjärnhälsa och minska risken för kognitiv svikt? Forskning visar att hälsosamma levnadsvanor kan bidra till att bevara minnet och hjärnans funktioner längre upp i livet. FINGER-modellen bygger på fem viktiga områden som är enkla att komma ihåg – precis som handens fem fingrar.
1. Fysisk aktivitet
Det är viktigt att tänka på att få in rörelse i vardagen. Du behöver varken träna hårt eller länge för att må bättre till både kropp och själ. All rörelse är viktig och varje steg räknas. Regelbunden träning har visat sig vara riktigt bra för hjärnhälsan och vardagsrörelsen är minst lika viktig som motion. Det är bra med en kombination av konditions-, balans-, och styrketräning.
2. Hälsosam mat
Att ha en mångsidig kost baserad på Nordiska kostråd. Nordisk kost bygger på samma princip som Medelhavsmat – mycket frukt, grönt, bär, baljväxter, fet fisk och skaldjur, fullkornsprodukter som havre, korn och råg, nötter och frön, oljor från raps och oliver (även i bakdegen och såsen), kyckling, ägg och yoghurt och bara små mängder av feta mejeriprodukter, smörbaserade matfetter, vitt mjöl, chark, rött kött, socker, salt och alkohol.
3. Sociala aktiviteter
Social gemenskap är viktig för hjärnhälsan. Att träffa andra människor, delta i aktiviteter och göra sådant som känns meningsfullt kan bidra till både psykiskt och fysiskt välbefinnande. Därför är det bra att umgås med vänner och ägna dig åt sådant du uppskattar, gärna tillsammans med andra, promenera med en vän, delta i en bokcirkel, sjung i kör. Det måste inte vara just fysisk kontakt. För vissa räcker det med kontakt på telefon eller sociala medier.
Långvarig stress, sömnbrist och depression ökar risken för sjukdomar och skador på hjärnan. Hitta sätt att varva ner och slappna av, jobba i trädgården, baka, sticka eller snickra, gå i naturen eller bada bastu. Husdjur är rena lyckopillret och främjar god hjärnhälsa.
4. Hjärngymnastik
Precis som kroppen behöver hjärnan utmaningar för att må bra. Att vara nyfiken och fortsätta lära sig nya saker genom livet kan bidra till att stärka hjärnans funktioner. Hjärnan är som en muskel och den både kan och bör tränas hela livet. Hitta det du tycker är roligt i livet. Håll dig mentalt aktiv, utmana hjärnan, lös pussel, sudoku och korsord men även dator- och tv-spel är bra sätt att träna hjärnan, särskilt i en ålder då man slutar jobba.
5. Ha koll på din hälsa
Att ha koll på blodtryck, kolesterol, vikt och blodsocker. Senast från medelåldern ska man börja se över dem. Många riskfaktorer märks inte i vardagen, men kan upptäckas vid hälsokontroller. Det känns exempelvis inte att blodtrycket börjar gå upp och det positiva är att om man får rätt behandling i tid kan man minska risken för att det ska påverka hjärtat och hjärnan.
Tips!
Försök att kombinera flera av de fem faktorerna samtidigt. Du kan till exempel promenera med en vän, laga hälsosam mat tillsammans med andra eller delta i en aktivitet som både stimulerar hjärnan och ger social gemenskap. Små förändringar i vardagen kan göra stor skillnad över tid.
Det är normalt att ibland glömma namn, tappa bort saker eller behöva längre tid för att komma ihåg information. Minnet förändras naturligt med åldern.
Om du däremot märker att minnesproblem eller andra svårigheter påverkar din vardag är det viktigt att söka hjälp.
Kontakta din vårdcentral om du eller någon närstående upplever:
- tilltagande minnesproblem
- svårigheter att planera eller genomföra vardagliga aktiviteter
- problem att hitta rätt ord
- förändringar i orienteringsförmåga eller omdöme
- oro kring den kognitiva förmågan
Det finns flera tillstånd som kan ge symtom som liknar kognitiv svikt men som går att behandla. Exempel är:
- vitaminbrist
- infektioner
- läkemedelsbiverkningar
- depression
- ämnesomsättningsrubbningar
Om utredningen visar att du har en kognitiv sjukdom finns det stöd, behandling och hjälpmedel som kan underlätta vardagen och bidra till ökad trygghet och livskvalitet.
Forskning visar att stöd och insatser i ett tidigt skede kan bidra till att bevara förmågor längre och skapa bättre förutsättningar för ett självständigt liv.
I början av en kognitiv sjukdom är behovet av stöd ofta begränsat, men behoven kan förändras över tid. Genom att planera tidigt får du större möjlighet att påverka hur du vill leva och vilket stöd du önskar i framtiden.
En SIP, Samordnad Individuell Plan är ett verktyg för att planera vård, omsorg och stöd när flera aktörer är involverade.Planen tas fram tillsammans med dig, dina närstående och berörda verksamheter. Syftet är att skapa trygghet, tydlighet och god samordning.
En SIP kan bland annat innehålla:
- mål och önskemål för framtiden
- kontaktuppgifter till viktiga personer
- planerade insatser
- ansvarsfördelning mellan olika verksamheter
- information om förändringar som man bör vara uppmärksam på
Du själv, en närstående, kommunen eller vården kan ta initiativ till en SIP.
Det finns många olika typer av hjälpmedel som kan underlätta vardagen, både i ett tidigt skede och när den kognitiva svikten är långt gången. Vänd dig till rehabmottagningen på vårdcentralen för att få information om hjälpmedel och strategier som är hjälpsamma vid kognitiv svikt.
Du kan också läsa mer om hjälpmedel och andra smarta produkter som du på egen hand kan införskaffa.
Vill du själv bestämma vem eller vilka som ska ta hand om dina angelägenheter den dag du inte längre klarar av det? Då kan du skriva en framtidsfullmakt.
En framtidsfullmakt behöver upprättas under tiden som du fortfarande kan ta hand om dina angelägenheter, den behöver därför upprättas i ett tidigt skede. En framtidsfullmakt träder i kraft från den tidpunkt när du förlorar beslutsförmågan. Den eller de person(er) som du har utsett till fullmaktshavare kan då företräda dig i sådana ärenden som du har bestämt att framtidsfullmakten ska omfatta.
Nollvision
För dig som är anhörig finns en app för mobiltelefoner som heter "Nollvision". I appen kan du få råd och tips på hur du kan bemöta din närstående i olika situationer.
Alzeimersguiden
Ett digitalt stöd som sållar och automatiskt skickar information längs resans gång efter en diagnos i syfte att personen ska må så bra som möjligt, så länge som möjligt.
Hjärnfonden - vad är Alzheimers sjukdom?
Läs mer om va Alzheimers sjukdom är. Det finns även en bra film man kan se för att lära sig mer.
1177 Demenssjukdomar
Demens innebär att du på olika sätt får svårt att minnas och tolka din omgivning. Det går inte att bli frisk från en demenssjukdom, men det finns mycket stöd att få.
Boktips
Här är skrifter utgivna av Demenscentrum. De kan laddas ner gratis eller beställas i deras webbshop.
Svenskt demenscentrum
Svenskt Demenscentrum arbetar som en sambandscentral och en kunskapsbank inom demensområdet.
Demensförbundet
Demensförbundet (Riksförbundet för demenssjukas rättigheter) bildades 1984 och är i dag Sveriges största anhörigorganisation för demenssjuka och deras anhöriga.
En film om hjärnan
En kort film om hur hjärnan fungerar och vad som händer i hjärnan vid olika former av demenssjukdom. Ingår i Svenskt Demenscentrums webbutbildning Demens ABC.
Digitala filmer om demens för anhöriga
Du kan se olika filmer om demens på Digital navigeringskurs.
Demenspodden
Demenspodden är Svenskt Demenscentrums radio på nätet.
Hjälper eller stöttar du någon annan, men känner själv att du har svårt att orka eller hinna stödja? Att stötta en närstående kan vara både meningsfullt och krävande. Därför finns stöd även för dig som är anhörig.
På Mötesplatsen i Tjörns kommun anordnas till exempel studiecirklar för anhöriga till någon med kognitiv svikt flera gånger per år.
Det finns också digitalt stöd, exempelvis appen Nollvision, som ger råd och tips om bemötande i olika situationer.
Kommunen erbjuder olika former av stöd. Det finns stöd att få för personen som drabbats av kognitiv svikt men också stöd till anhöriga. Detta är exempel på vad kommunen kan hjälpa till med:
- Anhörigstöd
- Hemtjänst
- Dagverksamhet
- Växelvård
- Avlösning i hemmet
- Färdtjänst
Kommunens socialsekreterare inom äldreomsorgen har särskild kunskap om kognitiv sjukdom och kan ge information om vilket stöd som finns och hur du ansöker.
Kontakt
Enheten för myndighet och utveckling (tidigare Biståndsenheten)
Telefontid helgfri vardag 08:30–12:00 samt 13:00-15:00
Avgiftshandläggare
0304-60 12 23
Telefontid helgfri vardag 08:00–09:30
Adress
Sundsbyvägen 1c
471 94 Kållekärr