
De gjorde upp eld och höll den vid liv, de ville upptäcka nytt land, bra boplatser med tillgång på föda och färskvatten.
Längre fram i tiden, i bondesamhället, hade kvinnorna på Tjörn oftast dubbla roller. De skulle sköta hushållet, fostra barnen, ta hand om de gamla och delta i gårdens skötsel.
Kvinnorna som under samma tidsepok levde i kustsamhällen runt Tjörn hade andra levnadsvillkor. Under långa perioder levde de ensamma och i ovisshet medan mannen var till sjöss.
De hade heller inte samma tillgång på mat som folket på landsbygden. Dessa kvinnor fick ofta ensamma stå för omsorgerna, fostrarrollen och stämningen i familjen.
Gemensamt för dem var att deras arbetsvillkor oftast var komplementära och lika värdefulla. Mannen och kvinnan behövde varandra för att livet och vardagen skulle fungera.
Redan i barndomen hade flickorna flera kvinnliga förebilder som förde över sin kunskap och sina värderingar till nästa generation vad deras mödrar hade lärt dem.
Tidigt fick flickorna lära sig sy, sticka, väva, laga mat och passa sina småsyskon, allt med inriktning på att hon en dag skulle gifta sig och ha en bra hemgift.
De flesta kvinnorna gifte sig av kärlek d.v.s med den mannen de ville ha. Men inte alla. Det fanns de som menade att äktenskapet var en både viktig och praktisk affär och att "tycket " kunde nog komma med tiden.
Ett gammalt talesätt från Tjörn från den tiden var: "Skåde inte tösera i kyrkedöra utan i dyngestan. För det räckte inte med att vara en "grann tös", hon skulle vara swår (arbetssam) och stark och av det rätta folket (släkten).
Visst kunde valmöjligheterna vara begränsade för flickor och kvinnor på Tjörn förr i tiden när vi jämför med idag.
Idag väljer vi vår partner ... eller blir vi valda? Ingen bryr sej om tjejen är stark och arbetsam. Och rakt inte vilka hennes förfäder var!
Men nu då så här in på år 2000 när vi varken har skinnpåsar med nålar och senor i eller hemvävda handdukar i brudkistan.
I takt med att samhället har förändrats har också villkoren för kvinnorna förändrats.
Unga flickor idag tänker i första hand på vilket gymnasieprogram de ska välja, vilka utbildningar som kan passa, vilka gympapass de kan hinna med eller vilket exotiskt land de ska besöka när de sparat tillräckligt med pengar.
I vårt massmediala samhälle är ungdomar utsatta för påverkan av många olika slag, vilket sätter press på dem att uppnå speciella ideal, som kan vara helt okända för tidigare generationer.
Inför vuxenlivet är goda portioner av självförtroende och en bra utbildning den viktigaste grunden att stå på. Skolan tillsammans med föräldrarna har en stor uppgift i att stärka elevernas förmåga och begåvning.
Social kompetens tillsammans med emotionell kompetens kan betyda mycket för att utveckla ett rikt nätverk som är livsviktigt i vår vardag.
Att kunna försörja sig på ett yrke där man får använda sin speciella begåvning och bli en självständig person är ett mål som är självklart för unga kvinnor idag.
I familjen är mannen och kvinnan inte längre ett arbetslag men båda bidrar till försörjningen och omsorgen om sin familj.
Behovet av kvinnliga positiva förebilder finns fortfarande kvar. Vi måste alla kunna stärka de yngre kvinnorna i uppfattningen att känna att de duger som de är, i det samhälle de lever i.
Vi har en skyldighet att dela med oss av vår kunskap om värderingar i livet till generationen som kommer efter oss.
Så som vi har gjort i tiotusen år på Tjörn.
Text av Gun-Britt Patriksson