
Gullbrand och hans hustru hade tolv söner. Elva av sönerna var det inte något vidare med, de var som folk är mest. Men den tolfte bråddes på fadern och var mycket stark. En gång, när pojken var tolv år gammal, tog Gullbrand honom med sig till marknaden i Uddevalla. Några berusade hantverkargesäller och dragoner gav sig på pojken och ville slåss med honom. Ett slagsmål blev där, det värsta man hade sett i Uddevalla på långa tider. Gesällerna och knektarna fick stryk så att de måste bäras hem. Sedan blev det rättegång om slagsmålet och pojken blev stämd in till tinget.
"Vad heter du?" frågade domaren.
Pojken sade sitt namn.
"Hur gammal är du?" frågade domaren vidare.
"Tolv år", svarade pojken.
"Tolv år", ropade domaren och skrattade. Sedan vände han sig till gesällerna och knektarna som stod där svullna och omlindade och sade, "Har ni tagit stryk av en tolv års pojke allihop, må ni behålla det ni har fått. Nu får ni lägga ihop respengar åt pojken för att ni besvärat honom att komma hit".
Och därvid blev det.
Många av de personer som omtalas i sägnerna är historiska, även om de i verkligheten aldrig utfört de bedrifter som omvärlden berättar om dem.
"Starke Gullbrand" torde vara identisk med Gullbrand Anundsson, född 1658 och son till lagrättsmannen Anund Bryntesson i Röra och hans hustru Ingegerd.
Gullbrand tillhörde tidens mest inflytelserika storbondesläkt på Tjörn och Orust, frälsesläkterna på Sundsby och Morlanda undantagna. Anfader på svärdssidan var Bamse i Halsbäck, Klövedals socken och morfadern var Jöns Gullbrandsson i Vräland, Orust.
Gullbrand Anundsson och hans fru Sigrid Assmundzdotter ägde och brukade från 1697 gården Köleröd, Klövedals socken. Paret hade fyra söner, bilka liksom Gullbrand lär ha varit storväxta och kända för sin styrka. Sägenmotivet med den unge slagskämpen visar stora likheter med den isländska vikingasagan om Egil Skallagrimsson från 900-talet.
Källa: Almegius Folke, Jöns Gullbrandsson i Vräland. Bondekrönika från Orust och Tjörn, Munkedal 1982.