
Ekelund gjorde dessutom översättningar, samt skrev flera läroböcker och biografier. Från den lokala sägnen på Tjörn, om kung Alf och skottarna, hämtades motivet till ovan nämnda vikingaroman(**). Huruvida romanen sedan påverkat sägnen är ovisst.
En av Ekelunds elever på 1820-talet var den blivande bohuslänske hävdatecknaren Axel Em Holmberg. Denne försökte senare i sitt verk "Bohusläns Historia och Beskrifning" (1842-45) bevisa den Alfiska kungaättens ursprung och historia genom de gamla sagorna.
Holmberg skriver i sitt inledningskapitel bl.a: "då Harald Hårfager upprättade sitt välde över Norge, intog Bohuslän under namnet Alfhem ett utmärkt rum blad de många små sjelfständiga riken som då uppfyllde Norden. Här - så förtälja oss sagorna - regerade en gammal högättad konungasläkt, inom hvilken namnet Alf synes hafa varit ärftligt. Denna ätt var högt aktad uti Norden så väl för sina anor som för sina bedrifter... tills år 866 den siste av den Alfiska kungaslägten stupar."
Kung Alf och den dynasti han tillhörde får tillskrivas en dunkel forntidsvärld av sagohjältar.
Sägner om skottars och irländares plundringståg på vår kust finns även upptecknade från Stångenäs, Tanum och Bullarbygden.
* Bokens fullständiga titel lyder: Bergflickan på Orust eller den siste hedningen i Norrige. Bohuslänsk folksaga af J.E-L.
** Terning Paul, Jacob Ekelund, Bohusläns Hembygdsförbunds Årsbok, Uddevalla 1984.