Folksagor och sägner från Tjörn

Efter digerdöden

Under digerdöden dog människor i tusental och stora bygder blev alldeles öde. På Tjörn härjade den hemska sjukdomen ovanligt svårt. Alla, utom en pojke som bodde i gården Haketorp, dog. På Orust var det lika svårt. Där var det bara en kvinna som överlevde den mördande farsoten. Den kvinnan gifte sig haketorpspojken med. De båda kom därför att tillsammans äga hela Orust och Tjörn. Alla nu levande orustbor och tjörnbor härstammar enligt sägen från dessa två.

Till en början bodde paret i Haketorp, men efterhand som deras djurstam växte, blev Tjörn en alltför liten betesmark för kreaturen. Då flyttade de till Orust, där det fanns gott om utrymme. Sedan användes Tjörn endast som betesmark åt ungtjurarna. Därav skall ön sedemera ha fått sitt namn.

Berättat av Olof Berntsson i Mölnefossa
Upptecknat av Olaus Olsson på Bräcke
VFF 464 C-53

Digerdöden nådde Skandinavien sommaren 1349 med ett engelskt fartyg som drev iland vid Bergen. Hela besättningen hade dött ombord. Farsoten spred sig sedan över Norden under loppet av några få år. Digerdöden är den mest våldsamma av gågna seklers epidemier. Hela byar blev på sina ställen när befolkningen dog efter ett par dygns sjukdom. Följderna inom samhälls- och näringsliv blev stundom långvariga och djupgående.

De samtida källorna är sparsamma, men att händelser kring denna pest kom att berättas genom generationer är naturligt.

Vad som en gång handlade om någon by, blev till en hel bygd då vandringsmotiv ofta tillkommit.

Ortnamnet "Tjörn" torde betyda "ön med bergshöjderna" (Hjalmar Linderoth, Kust och Skärgårdsnamnen i Göteborg och Bohuslän; Sjökortet Tjörn, Göteborg 1922). Detta beskrivande namn finns omnämnt i den isländska sagolitteraturen redan på 1100-talet i Einarr Skulasons saga.

TJÖRNS KOMMUN, 471 80 SKÄRHAMN, TEL 0304-60 10 00, FAX 0304-60 10 19
Senast uppdaterad 2006-01-04 15:15 | Sidansvarig  
| Copyright © Tjörns kommun | Cookies